nollcoll

nu är allt kaos i mitt lilla privatliv och jag får inga svar från den som borde ge dem.
livet är på hold och jag snoozar mig igenom det...
någon ljusning bör dyka upp snart och som jag sagt i en veckas tid så löser det väl sig antingen på ena eller andra viset.  även om jag inte har en aning vilken lösning som är den bästa utom bara den lösningen jag vill att det ska vara.

älskar i alla fall dig men så här kan vi inte ha det i längden,du måste fatta ett beslut(fast jag fasar för det) och jag får hoppas på det bästa...


peace out gott folk och jag hoppas att ert kärleksliv är ljust och vackert då mitt ligger i en dygnhög och sjunker allt mer, ju mer jag kämpar.

//den måttligt miserabla och makalösa nicole